Ska vi gifta oss?

Jag fortsätter här min slöa taktik att hålla bloggen uppdaterad med gammal skåpmat från folket.se Vilket i och för sig var en del av tanken, att samla rubbet på nätet (Nåja, några låter jag vila i glömska) Den här krönikan gav intressant resultat. Två av mina arbetskamrater friade på stört (visserligen var de redan gifta, men det är tanken som räknas) Min pojkvän däremot berättade bara att alla på hans jobb tyckte att den var rolig(!) Och min väninna -håll i er nu- skilde sig från sin man IGEN och har nu EN ANNAN MAN. Jag får liksom aldrig chansen. det är som förgjort. Lyckligtvis.

Här kommer den:

Om vi nu inför samkönade äktenskap, kan jag äntligen få gifta mig med min väninna? Jag tycker vi hör ihop på alla sätt, utom i sängen. Jag har faktiskt friat och fått ja, i princip.

Det var några år sen. Hon var för tillfället skild och eftersom mitt bäst-före-datum höll på att gå ut redan då, funderade jag mycket på familjen som institution. På varför jag ideligen skulle fylla i kryss för gift och ogift i en massa myndighetspapper till exempel. För att inte tala om alla dumma tillfällen jag fick fylla i Mr/Mrs/Miss-ruta, när jag skulle landa i ett främmande land. En Mr är en Mr men en kvinna är antingen Miss (mödom) eller Mrs (no more mödom). Man fortsätter nämligen vara Mrs även som skild. Man blir inte Miss igen, typ. Det kändes som en väldigt närgången och framförallt irrelevant fråga.

Hursomhelst, äktenskap handlar ju om en hel del mer än sex, något som många människor inte upptäcker förrän det är försent. Det handlar om vem man riktigt, riktigt litar på. Vem som ärver ens saker. Vem man skulle försörja om det knep, vem man skriver i anhörigrutan, vem man väser åt ambulanspersonalen att ringa, genast! I mitt fall, konstaterade jag, var denna någon min bästa väninna.

Efter en stunds övervägande greppade jag luren.

-Hej, vill du gifta dig med mig? (det där med att gå ned på knä tänkte jag att vi kunde skippa, vänner emellan)

-Hursa?(det kom lite plötsligt)

Jag förklarade mina tankegångar.(hon är en av de få som orkar lyssna när jag gör det, vilket var ett av skälen till att jag valde just henne) Om bara kvinnor som tände på varandra sexuellt fick gifta sig, så skulle ju det betyda att det var sexet som var den avgörande beståndsdelen i äktenskapet. Vilket innebar att man nog kunde ifrågasätta om alla de par som slutat med sånt verkligen hade rätt att fortsätta vara gifta med varandra. Jag menar, hur länge kan man leva på gamla meriter? Om de fortsätter leva ihop för att de gillar varandra på andra sätt och tycker det är praktiskt, jättebra, men då vill jag gifta mig med dig av samma anledning, utan att ha sex en enda gång! Sa jag.

-Tack för det, sa hon.(där är jag inte helt säker på vad hon syftade på) Sen sa hon att hennes första tanke innan hon sa ”hursa?” faktiskt hade varit ”Ja, om jag får bo kvar i huset”. Jag hade givetvis inte en tanke på att skilja henne från sitt hus. Eller förmena henne eller mig fortsatt umgänge med väl valda män.

Jag är för samkönade äktenskap, men kan vi inte slå ett slag för de könslösa äktenskapen också? Eller varför inte lägga ned hela civilståndsgrejen och slippa kryssa i rutor?

Min väninna gick i alla fall och gifte om sig med sin gamla man igen, det trolösa stycket. Mitt bäst-före-datum har gått ut för länge sen, men som en del av er vet, det är som a-kassan, man får ibland en ny period precis när man tror att undergången är nära. Seriösa frierier mottages torsdagar jämna veckor 14.30-14.35. Skriftligen, tre exemplar, bevittnat av samtliga ledamöter i kommunfullmäktige och postat i en papperskorg.