tisdag 26 oktober 2010

Åk och vet hut

Visserligen är flygresor ett gissel för klimatet, men det finns ändå gott om människor man bra gärna skulle vilja sätta på ett flygplan och skicka på en resa till valfritt U-land så de lär sig veta hut.

Alla som gnäller över att de är ”motarbetade” så fort allt de säger och gör inte möter stående ovationer av hela omgivningen är en grupp jag skulle kunna rekommendera några veckor på landet i någon avkrok av Indien. Jag skriver avkrok eftersom Indien i stort inte riktigt längre är liktydigt med fattigdom på samma sätt som förr. Men den finns ändå på ett helt annat sätt än här.

Alla som säger att de inte har en trasa att ta på sig kan följa med till samma ställe. Där har de flesta bara just en trasa att ta på sig och den är otroligt snygg.

Alla som lider av diverse nervösa krämpor och utan att blinka skyller desammas uppkomst på sina medmänniskor, elaka chefer, onda lärare och illvilliga handläggare på någon myndighet. De kan få en tripp till något av de länder där folk fortfarande får sina sjukdomar av bakterier och småkryp, sjukdomar de får tillfriskna från eller avlida av bäst de kan. Och ändå på något sätt är friska i själen. Som möjligen misstänker onda andar och testar en exorcism. Men inte förläst sig på inkännande tidningsartiklar om stressrelaterade problem. Och sedan skyller stressen på andra utan att någon gång fundera över sitt eget ansvar i saken.

De som lider av dåligt arbetsklimat och brister i organisationsstrukturen och framför allt - framför allt - arbetsledningen (här viftar de lite med ögonbrynen över kaffekoppen) de kan få en resa de också och praoa som daglönare, eller varför inte på någon av de fabriker där de syr de där små otroligt detaljerade kramdjuren som ligger i stora sjok på Ikea, kostar en tia och heter saker i stil med SÖT.

Folk som klagar på standarden på sina bostäder och menar att köket måste bytas ut eftersom det är hopplöst oergonomiskt, faktiskt snudd på en sanitär olägenhet och såååå åttiotal, de kan få en matlagningskurs med helpension på ett ställe där maten tillagas huksittande under bar himmel över en liten eld, äts från en ståltallrik med hjälp av en brödbit och smakar kanon. Sen får de uppsöka den avskilda dunge med vassruggar där hela byn har sin toalett, medförande en mugg vatten istället för toapapper, en mugg vatten de inte riktigt vet hur de ska hantera.

Alla kvinnor som klagar på att de inte känner sig sedda kan få knalla runt ett par dar i ett av de där länderna där kvinnor nästan aldrig går ut, där blir de sedda så att de klarar sig ett par år, lita på mig.

Allt det där kan ordnas av en utmärkt resebyrå som heter Läs och Res.

Men man skulle kunna starta en variant som är lite mer hard-core och mer koldioxidneutral. Man kan skicka folk i containrar, de där utrymmena som de smugglar hit folk i är väl tomma på hemvägen? Jag ska öppna resebyrå. Den ska heta Åk och Vet Hut.