Nytt liv mitt i livet

Fick igår Karin Högströms doktorsavhandling i etnologi på posten, läste snabbt igenom den, ovanligt välskriven och lätt att ta till sig för att vara en avhandling. Läste de bitar som handlade om mig högt för Anders i soffan. Karin beskrev mig som en person som sysslade med ett halvdussin konstnärliga yrken samtidigt. Kände mig lite som de lätt patetiska killar jag kunde stöta på som ungt objekt i Sthlms kultursväng, med både journalist, fotograf, författare och filmregissör präglat på sina visitkort, i bästa fall rättstavat. Men faktum är att jag höll på med rätt mycket, och det jag gjorde mest (museiutställningar) var väl ofta en kombination av allihopa. Nu är jag lite glad att jag passade på när jag hade all denna ograverade tid!!! Det känns rätt OK att prioritera bort det mesta av det där några år. Jobba och ha småbarn räcker, man har liksom inte rum i hjärnan för så värst mycket kreativitet. Krysta ur sig en krönika varannan vecka räcker och är ibland ganska svårt bara det. Min kompis Kjerstin lade om bana i livet vid 42, vilket alltid imponerat på mig. Kanske gör jag en liknade tvärvändning och tillbringar kommande år med brottsförebyggande arbete istället.Om jag har tur. Jag jobbar i alla fall hårt på att läsa in mig, går en kurs på KTH och läser omväxlande sociologi, kriminologi och alltihop på engelska. Ömsom stenhård statistik och ömsom(tror jag)riktigt ordbajseri i den högre skolan. Man läser och läser om, och vad fanken står det egentligen?!? Alla akademiker skriver verkligen inte särskilt tillgängligt. Och min engelska är, som bekant, kvar på 12 års ålder. Behöver ett lexikon.